Talan om radering av SİSBİS-registrering: Konsumentdomstolen är behörig

En viktig vägledande dom publicerades i officiella kungörelsetidningen (Resmî Gazete) den 23 oktober 2026 – och den berör alla fordonsägare som fått en misstänkt-transaktion-registrering hos ett försäkringsbolag utan att ens ha varit inblandade i en olycka. Högsta domstolens (Yargıtay) 4:e civilavdelning slog fast att en talan om radering av en SİSBİS-registrering mot ett försäkringsbolag är ett konsumentmål och att konsumentdomstolen är behörig att pröva tvisten. Domen meddelades genom ett s.k. kassationsbeslut i lagens intresse (kanun yararına bozma). I den här artikeln förklarar vi vad domen innebär, vad en SİSBİS-registrering faktiskt är och vilka steg du som fordonsägare kan ta om du drabbas av en felaktig registrering.

Vad är SİSBİS och varför spelar registreringen roll?

SİSBİS – fullt namn Sigorta Suistimalleri Bilgi Paylaşım Sistemi (ungefär: system för informationsutbyte om försäkringsbedrägerier) – är en central databas där turkiska försäkringsbolag registrerar ärenden som de bedömer som misstänkta eller felaktiga. En registrering i systemet är alltså inte ett bevis på att du begått ett brott; det rör sig om ett påstående från försäkringsbolagets sida om att en transaktion väckt misstanke. I praktiken kan registreringen ändå få kännbara konsekvenser: den kan dyka upp vid ansökan om trafikförsäkring eller vagnskadegaranti (kasko), leda till avslag eller kraftigt höjda premier, och till och med påverka värdet vid andrahandsförsäljning av fordonet.

Fenomenet kallas ibland i folkmun för ”felaktig skaderegistrering”. Problemet är särskilt allvarligt när registreringen avser en olycka som fordonet överhuvudtaget inte var inblandat i. Det är viktigt att hålla isär begreppen: en korrekt noterad skadehistorik för en faktisk olycka är något annat. Högsta domstolens dom gäller specifikt SİSBİS-registreringar som fordonsägaren bestrider som ogrundade.

Vad hände i det aktuella målet?

En ägare till ett privatfordon fick kännedom om att försäkringsbolaget hade registrerat dennes fordon i SİSBİS med anledning av en trafikolycka som ägaren uppgav sig inte ha haft någon del i. Efter att ha kontaktat försäkringsbolaget och berörda myndigheter utan resultat väckte ägaren talan om rättelse av registreringen. Stockholms tingsrätt i sin turkiska motsvarighet – İstanbul Anadolu 7:e handelsdomstol (Asliye Ticaret Mahkemesi) – biföll käromålet, och domen vann laga kraft.

Justitieministeriet begärde därefter kassation i lagens intresse med motiveringen att domstolen inte hade varit behörig. Enligt uppgifter från Anadolu Ajansı biföll Högsta domstolens 4:e civilavdelning denna begäran. Domen är daterad 30 mars 2026, målnummer 2025/12146 E., 2026/3403 K., och meddelades enhälligt.

Domens motivering: Ett försäkringsavtal är ett konsumentavtal

Domstolen konstaterade att försäkringsbolaget är en ”leverantör” och att den privatperson som tecknar fordonsförsäkring är en ”konsument” i den mening som avses i lagen om konsumentskydd nr 6502 (Tüketicinin Korunması Hakkında Kanun, TKHK). Enligt lagens artikel 73 är konsumentdomstolen behörig i tvister som uppstår ur konsumenttransaktioner och av åtgärder riktade mot konsumenter. Att försäkringsavtal regleras i den turkiska handelslagen (TTK) ändrar inte denna bedömning – artikel 83 i TKHK slår nämligen fast att en konsument inte förlorar sina rättigheter enligt TKHK bara för att transaktionen också regleras i annan lag. Jämförelsen med den svenska konsumenttjänstlagens tvingande skyddsregler är talande: specialskyddet för konsumenten gäller oavsett vilket lagrum avtalets form faller under.

Högsta domstolen underströk dessutom att frågan om domstolens behörighet är en fråga om rättegångshinder av allmän ordning (kamu düzeni) och ska beaktas av rätten självmant i varje skede av rättegången. Handelsdomstolen borde därför ha avvisat målet på grund av bristande behörighet i stället för att pröva saken i sak.

Påverkar kassationsbeslutet den part som vann målet?

Nej. Kassation i lagens intresse enligt lagen om rättegång i tvistemål art. 363 (Hukuk Muhakemeleri Kanunu, HMK) upphäver inte de rättsverkningar som den lagakraftvunna domen har skapat för parterna. Högsta domstolen var också tydlig med att kassationen sker ”utan verkan på utgången”. Den som fick sin registrering rättad behåller alltså sin vinst – domens praktiska betydelse är i stället att klargöra vilken domstol som är behörig i framtida liknande mål.

I vilken domstol väcks en talan om radering av SİSBİS-registrering?

Genom denna dom är det numera tydligt att en talan om radering eller rättelse av en SİSBİS-registrering som väcks av en privatfordonsägare mot ett försäkringsbolag ska handläggas av konsumentdomstolen (tüketici mahkemesi). På orter där det inte finns en särskild konsumentdomstol handlägger den allmänna tingsrätten (asliye hukuk mahkemesi) målet i konsumentdomstolens ställe. En konsumenttvist kan dessutom väckas vid domstolen på konsumentens hemort – vilket innebär att en fordonsägare i Alanya kan stämma ett försäkringsbolag med säte i Istanbul vid domstolen i Alanya.

Att väcka talan vid fel domstol leder visserligen inte till att rätten går förlorad, men det kostar tid och medför onödiga rättegångskostnader. Det lönar sig därför att välja rätt forum redan från början.

Kan situationen vara en annan för kommersiella fordon?

Ja. Domen grundar sig på förhållandet mellan ägaren till ett privatfordon och ett försäkringsbolag. För fordon som används i kommersiell verksamhet – taxi, servicebil eller hyrbilsflotta – kan den som tecknat försäkringen falla utanför konsumentbegreppet, och tvisten kan i stället höra till handelsdomstolens (asliye ticaret mahkemesi) behörighet. För fordonsuthyrningsföretag i Alanya, där uthyrningsbranschen är utbredd, måste frågan om behörig domstol bedömas separat med hänsyn till fordonets användningsändamål och avtalets parter.

Vad kan en fordonsägare som drabbats av en felaktig registrering göra?

Varje ärende är unikt, men i allmänhet är följande steg aktuella:

• Identifiera registreringen: Om du möts av en ovanligt hög premie, ett avslag eller ett meddelande om ”misstänkt transaktion” vid ansökan om trafikförsäkring eller vagnskadegaranti – begär skriftligen av försäkringsbolaget att de anger grunden för registreringen.
• Samla bevis: Parkeringskvitton, serviceprotokoll, vägavgiftsregistreringar, positionsdata, kamerabilder och vittnesmål som visar att fordonet befann sig på annan plats vid den aktuella tidpunkten är värdefulla bevis.
• Gör en skriftlig anmälan: Lämna in en motiverad skriftlig ansökan till försäkringsbolaget och till Sigorta Bilgi ve Gözetim Merkezi (försäkringsövervakningsmyndigheten). Spara alla svar – de kan användas som bevis i en eventuell rättegång.
• Kontrollera processkraven: I konsumenttvister kan det beroende på tvistens art och värde krävas att du först vänder dig till konsumentnämnden (tüketici hakem heyeti) eller genomgår ett obligatoriskt medlingsförfarande (dava şartı arabuluculuk) – dvs. medling är ett processuellt krav för att talan ska få väckas. Observera att det är ett processuellt krav att genomföra denna medling innan talan väcks. Om medling genomförs ska du se till att medlingsprotokollet (arabuluculuk son tutanağı) täcker alla dina yrkanden.
• Välj rätt domstol: I enlighet med Högsta domstolens dom är konsumentdomstolen behörig för privatfordonsägare.

Skadestånd för förluster orsakade av registreringen

Om en felaktig SİSBİS-registrering har lett till att du nekats vagnskadegaranti, tvingats betala högre premier eller sålt ditt fordon under marknadsvärdet, uppstår frågan om du – utöver radering av registreringen – även kan kräva skadestånd. Det beror på omständigheterna i det enskilda fallet: avgörande är om försäkringsbolaget genomförde en tillräcklig utredning innan registreringen gjordes och om det finns ett orsakssamband mellan registreringen och din skada. För fordon som faktiskt var inblandade i en olycka är frågan om vad en förare utan eget vållande kan kräva av motpartens försäkring en separat rättslig fråga som avgörs av respektive parts skuld.

Sammanfattning

Högsta domstolens 4:e civilavdelnings dom visar tydligt att konsumentskyddsprincipen – och inte den kommersiella sidan av försäkringsförhållandet – ska vara utgångspunkten i mål om radering av SİSBİS-registreringar. Även om domen är ett kassationsbeslut i lagens intresse och inte påverkar det aktuella målets utgång, kommer den att vara vägledande i framtida liknande tvister. Privatfordonsägare som drabbas av en felaktig registrering bör samla bevis tidigt och göra alla ansökningar skriftligen – det underlättar processen avsevärt.

Den här artikeln är avsedd som allmän information och ersätter inte juridisk rådgivning. För din specifika situation bör du utgå från gällande lagstiftning och officiella meddelanden.